Denna dag besökte vi himlen. Långt ut vid Ålands hav kom vi ifrån algblomningen och fick en hel dag på ett litet solvarmt skär. En av få dagar med spegelblankt så långt ut. Väl hemma treatades vi av god vän på besök som lagade de mest fantastiska tacos Carne Asada med extra allt, riktiga majstortillas, finaste köttet och hemgjorda såser. Man kommer att leva länge på denna dag. Att båda döttrarna för en exklusiv stund var hemma tillsammans och vi fick uppleva så mycket vackert. Familjen, friheten och allt njutningsbart. Tack tack tack 🙏🏼❤️
Måste utbringa en skål – i motljus – för att sista dagen före uppbrott är en så givande och lycksalig dag! Att avloppet funkar ingen, att avloppsanläggaren tog sig tid att komma hela vägen ut hit ifrån Strängnäs på en söndag! Att vädret var så fint att det gick att bjuda honom på lunch vid fina utsikten efter den slammiga mödan, att en dotter och en kusin fick snorkla sig runt vikarna med min älskade bror 😍 Att storfamiljen har så många gulliga småbarn just nu, att få kaffe med öns tappraste trebarnsmamma på en brygga, att få kasta pinne åt en överentusiastisk hund, att vinden mojnade och molnen skingrades, att glittret fortfarande ligger över fjärden efter kl 18, att äldstan ringde och lät glad, att en bolognaise står på kokning, att denna sommar gett så mycket gemenskap och vila, att Margauriten fortfarande blommar, att mitt sovrum är så underbart och svalt, att båttrafiken aldrig blir tråkig, att jag hade en skvätt Sancerre kvar i kylen, att Joni Mitchell fortfarande är intressant att lyssna på efter 35 år med samma skiva i en gammal bärbar cd-spelare från förr, att de sista tre kvarvarande i min närmsta familj snart knatar upp för min långa backe, och att jag och mina döttrar ska få fira min 54 årsdag med min pappa och styvmor på tisdag! Livet är i vändning och sommarsluts-vibb på fler sätt än att en årstid går mot skolstart.. Varje minut, varje enastående minut är vår så länge vi lever. Och jag har goda skäl att gråta oftare och mer lättillgängligt nuförtiden. Precis som att jag oftare tycker om människor numera. Med varje årsring ökar utrymmet för träffytorna utifrån och in. Precis som att det med varje extra kilo finns mer att klappa på och (!) att leva av – sen på slutet när inte ens aptiten kan lura oss ifrån döden längre. Tack ❤️🙏🏼🥂🍀
Måste utbringa en skål – i motljus – för att sista dagen före uppbrott är en så givande och lycksalig dag! Att avloppet funkar ingen, att avloppsanläggaren tog sig tid att komma hela vägen ut hit ifrån Strängnäs på en söndag! Att vädret var så fint att det gick att bjuda honom på lunch vid fina utsikten efter den slammiga mödan, att en dotter och en kusin fick snorkla sig runt vikarna med min älskade bror 😍 Att storfamiljen har så många gulliga småbarn just nu, att få kaffe med öns tappraste trebarnsmamma på en brygga, att få kasta pinne åt en överentusiastisk hund, att vinden mojnade och molnen skingrades, att glittret fortfarande ligger över fjärden efter kl 18, att äldstan ringde och lät glad, att en bolognaise står på kokning, att denna sommar gett så mycket gemenskap och vila, att Margauriten fortfarande blommar, att mitt sovrum är så underbart och svalt, att båttrafiken aldrig blir tråkig, att jag hade en skvätt Sancerre kvar i kylen, att Joni Mitchell fortfarande är intressant att lyssna på efter 35 år med samma skiva i en gammal bärbar cd-spelare från förr, att de sista tre kvarvarande i min närmsta familj snart knatar upp för min långa backe, och att jag och mina döttrar ska få fira min 54 årsdag med min pappa och styvmor på tisdag! Livet är i vändning och sommarsluts-vibb på fler sätt än att en årstid går mot skolstart.. Varje minut, varje enastående minut är vår så länge vi lever. Och jag har goda skäl att gråta oftare och mer lättillgängligt nuförtiden. Precis som att jag oftare tycker om människor numera. Med varje årsring ökar utrymmet för träffytorna utifrån och in. Precis som att det med varje extra kilo finns mer att klappa på och (!) att leva av – sen på slutet när inte ens aptiten kan lura oss ifrån döden längre. Tack ❤️🙏🏼🥂🍀
Måste utbringa en skål – i motljus – för att sista dagen före uppbrott är en så givande och lycksalig dag! Att avloppet funkar ingen, att avloppsanläggaren tog sig tid att komma hela vägen ut hit ifrån Strängnäs på en söndag! Att vädret var så fint att det gick att bjuda honom på lunch vid fina utsikten efter den slammiga mödan, att en dotter och en kusin fick snorkla sig runt vikarna med min älskade bror 😍 Att storfamiljen har så många gulliga småbarn just nu, att få kaffe med öns tappraste trebarnsmamma på en brygga, att få kasta pinne åt en överentusiastisk hund, att vinden mojnade och molnen skingrades, att glittret fortfarande ligger över fjärden efter kl 18, att äldstan ringde och lät glad, att en bolognaise står på kokning, att denna sommar gett så mycket gemenskap och vila, att Margauriten fortfarande blommar, att mitt sovrum är så underbart och svalt, att båttrafiken aldrig blir tråkig, att jag hade en skvätt Sancerre kvar i kylen, att Joni Mitchell fortfarande är intressant att lyssna på efter 35 år med samma skiva i en gammal bärbar cd-spelare från förr, att de sista tre kvarvarande i min närmsta familj snart knatar upp för min långa backe, och att jag och mina döttrar ska få fira min 54 årsdag med min pappa och styvmor på tisdag! Livet är i vändning och sommarsluts-vibb på fler sätt än att en årstid går mot skolstart.. Varje minut, varje enastående minut är vår så länge vi lever. Och jag har goda skäl att gråta oftare och mer lättillgängligt nuförtiden. Precis som att jag oftare tycker om människor numera. Med varje årsring ökar utrymmet för träffytorna utifrån och in. Precis som att det med varje extra kilo finns mer att klappa på och (!) att leva av – sen på slutet när inte ens aptiten kan lura oss ifrån döden längre. Tack ❤️🙏🏼🥂🍀
Måste utbringa en skål – i motljus – för att sista dagen före uppbrott är en så givande och lycksalig dag! Att avloppet funkar ingen, att avloppsanläggaren tog sig tid att komma hela vägen ut hit ifrån Strängnäs på en söndag! Att vädret var så fint att det gick att bjuda honom på lunch vid fina utsikten efter den slammiga mödan, att en dotter och en kusin fick snorkla sig runt vikarna med min älskade bror 😍 Att storfamiljen har så många gulliga småbarn just nu, att få kaffe med öns tappraste trebarnsmamma på en brygga, att få kasta pinne åt en överentusiastisk hund, att vinden mojnade och molnen skingrades, att glittret fortfarande ligger över fjärden efter kl 18, att äldstan ringde och lät glad, att en bolognaise står på kokning, att denna sommar gett så mycket gemenskap och vila, att Margauriten fortfarande blommar, att mitt sovrum är så underbart och svalt, att båttrafiken aldrig blir tråkig, att jag hade en skvätt Sancerre kvar i kylen, att Joni Mitchell fortfarande är intressant att lyssna på efter 35 år med samma skiva i en gammal bärbar cd-spelare från förr, att de sista tre kvarvarande i min närmsta familj snart knatar upp för min långa backe, och att jag och mina döttrar ska få fira min 54 årsdag med min pappa och styvmor på tisdag! Livet är i vändning och sommarsluts-vibb på fler sätt än att en årstid går mot skolstart.. Varje minut, varje enastående minut är vår så länge vi lever. Och jag har goda skäl att gråta oftare och mer lättillgängligt nuförtiden. Precis som att jag oftare tycker om människor numera. Med varje årsring ökar utrymmet för träffytorna utifrån och in. Precis som att det med varje extra kilo finns mer att klappa på och (!) att leva av – sen på slutet när inte ens aptiten kan lura oss ifrån döden längre. Tack ❤️🙏🏼🥂🍀
Måste utbringa en skål – i motljus – för att sista dagen före uppbrott är en så givande och lycksalig dag! Att avloppet funkar ingen, att avloppsanläggaren tog sig tid att komma hela vägen ut hit ifrån Strängnäs på en söndag! Att vädret var så fint att det gick att bjuda honom på lunch vid fina utsikten efter den slammiga mödan, att en dotter och en kusin fick snorkla sig runt vikarna med min älskade bror 😍 Att storfamiljen har så många gulliga småbarn just nu, att få kaffe med öns tappraste trebarnsmamma på en brygga, att få kasta pinne åt en överentusiastisk hund, att vinden mojnade och molnen skingrades, att glittret fortfarande ligger över fjärden efter kl 18, att äldstan ringde och lät glad, att en bolognaise står på kokning, att denna sommar gett så mycket gemenskap och vila, att Margauriten fortfarande blommar, att mitt sovrum är så underbart och svalt, att båttrafiken aldrig blir tråkig, att jag hade en skvätt Sancerre kvar i kylen, att Joni Mitchell fortfarande är intressant att lyssna på efter 35 år med samma skiva i en gammal bärbar cd-spelare från förr, att de sista tre kvarvarande i min närmsta familj snart knatar upp för min långa backe, och att jag och mina döttrar ska få fira min 54 årsdag med min pappa och styvmor på tisdag! Livet är i vändning och sommarsluts-vibb på fler sätt än att en årstid går mot skolstart.. Varje minut, varje enastående minut är vår så länge vi lever. Och jag har goda skäl att gråta oftare och mer lättillgängligt nuförtiden. Precis som att jag oftare tycker om människor numera. Med varje årsring ökar utrymmet för träffytorna utifrån och in. Precis som att det med varje extra kilo finns mer att klappa på och (!) att leva av – sen på slutet när inte ens aptiten kan lura oss ifrån döden längre. Tack ❤️🙏🏼🥂🍀
Måste utbringa en skål – i motljus – för att sista dagen före uppbrott är en så givande och lycksalig dag! Att avloppet funkar ingen, att avloppsanläggaren tog sig tid att komma hela vägen ut hit ifrån Strängnäs på en söndag! Att vädret var så fint att det gick att bjuda honom på lunch vid fina utsikten efter den slammiga mödan, att en dotter och en kusin fick snorkla sig runt vikarna med min älskade bror 😍 Att storfamiljen har så många gulliga småbarn just nu, att få kaffe med öns tappraste trebarnsmamma på en brygga, att få kasta pinne åt en överentusiastisk hund, att vinden mojnade och molnen skingrades, att glittret fortfarande ligger över fjärden efter kl 18, att äldstan ringde och lät glad, att en bolognaise står på kokning, att denna sommar gett så mycket gemenskap och vila, att Margauriten fortfarande blommar, att mitt sovrum är så underbart och svalt, att båttrafiken aldrig blir tråkig, att jag hade en skvätt Sancerre kvar i kylen, att Joni Mitchell fortfarande är intressant att lyssna på efter 35 år med samma skiva i en gammal bärbar cd-spelare från förr, att de sista tre kvarvarande i min närmsta familj snart knatar upp för min långa backe, och att jag och mina döttrar ska få fira min 54 årsdag med min pappa och styvmor på tisdag! Livet är i vändning och sommarsluts-vibb på fler sätt än att en årstid går mot skolstart.. Varje minut, varje enastående minut är vår så länge vi lever. Och jag har goda skäl att gråta oftare och mer lättillgängligt nuförtiden. Precis som att jag oftare tycker om människor numera. Med varje årsring ökar utrymmet för träffytorna utifrån och in. Precis som att det med varje extra kilo finns mer att klappa på och (!) att leva av – sen på slutet när inte ens aptiten kan lura oss ifrån döden längre. Tack ❤️🙏🏼🥂🍀
Måste utbringa en skål – i motljus – för att sista dagen före uppbrott är en så givande och lycksalig dag! Att avloppet funkar ingen, att avloppsanläggaren tog sig tid att komma hela vägen ut hit ifrån Strängnäs på en söndag! Att vädret var så fint att det gick att bjuda honom på lunch vid fina utsikten efter den slammiga mödan, att en dotter och en kusin fick snorkla sig runt vikarna med min älskade bror 😍 Att storfamiljen har så många gulliga småbarn just nu, att få kaffe med öns tappraste trebarnsmamma på en brygga, att få kasta pinne åt en överentusiastisk hund, att vinden mojnade och molnen skingrades, att glittret fortfarande ligger över fjärden efter kl 18, att äldstan ringde och lät glad, att en bolognaise står på kokning, att denna sommar gett så mycket gemenskap och vila, att Margauriten fortfarande blommar, att mitt sovrum är så underbart och svalt, att båttrafiken aldrig blir tråkig, att jag hade en skvätt Sancerre kvar i kylen, att Joni Mitchell fortfarande är intressant att lyssna på efter 35 år med samma skiva i en gammal bärbar cd-spelare från förr, att de sista tre kvarvarande i min närmsta familj snart knatar upp för min långa backe, och att jag och mina döttrar ska få fira min 54 årsdag med min pappa och styvmor på tisdag! Livet är i vändning och sommarsluts-vibb på fler sätt än att en årstid går mot skolstart.. Varje minut, varje enastående minut är vår så länge vi lever. Och jag har goda skäl att gråta oftare och mer lättillgängligt nuförtiden. Precis som att jag oftare tycker om människor numera. Med varje årsring ökar utrymmet för träffytorna utifrån och in. Precis som att det med varje extra kilo finns mer att klappa på och (!) att leva av – sen på slutet när inte ens aptiten kan lura oss ifrån döden längre. Tack ❤️🙏🏼🥂🍀
Måste utbringa en skål – i motljus – för att sista dagen före uppbrott är en så givande och lycksalig dag! Att avloppet funkar ingen, att avloppsanläggaren tog sig tid att komma hela vägen ut hit ifrån Strängnäs på en söndag! Att vädret var så fint att det gick att bjuda honom på lunch vid fina utsikten efter den slammiga mödan, att en dotter och en kusin fick snorkla sig runt vikarna med min älskade bror 😍 Att storfamiljen har så många gulliga småbarn just nu, att få kaffe med öns tappraste trebarnsmamma på en brygga, att få kasta pinne åt en överentusiastisk hund, att vinden mojnade och molnen skingrades, att glittret fortfarande ligger över fjärden efter kl 18, att äldstan ringde och lät glad, att en bolognaise står på kokning, att denna sommar gett så mycket gemenskap och vila, att Margauriten fortfarande blommar, att mitt sovrum är så underbart och svalt, att båttrafiken aldrig blir tråkig, att jag hade en skvätt Sancerre kvar i kylen, att Joni Mitchell fortfarande är intressant att lyssna på efter 35 år med samma skiva i en gammal bärbar cd-spelare från förr, att de sista tre kvarvarande i min närmsta familj snart knatar upp för min långa backe, och att jag och mina döttrar ska få fira min 54 årsdag med min pappa och styvmor på tisdag! Livet är i vändning och sommarsluts-vibb på fler sätt än att en årstid går mot skolstart.. Varje minut, varje enastående minut är vår så länge vi lever. Och jag har goda skäl att gråta oftare och mer lättillgängligt nuförtiden. Precis som att jag oftare tycker om människor numera. Med varje årsring ökar utrymmet för träffytorna utifrån och in. Precis som att det med varje extra kilo finns mer att klappa på och (!) att leva av – sen på slutet när inte ens aptiten kan lura oss ifrån döden längre. Tack ❤️🙏🏼🥂🍀
Måste utbringa en skål – i motljus – för att sista dagen före uppbrott är en så givande och lycksalig dag! Att avloppet funkar ingen, att avloppsanläggaren tog sig tid att komma hela vägen ut hit ifrån Strängnäs på en söndag! Att vädret var så fint att det gick att bjuda honom på lunch vid fina utsikten efter den slammiga mödan, att en dotter och en kusin fick snorkla sig runt vikarna med min älskade bror 😍 Att storfamiljen har så många gulliga småbarn just nu, att få kaffe med öns tappraste trebarnsmamma på en brygga, att få kasta pinne åt en överentusiastisk hund, att vinden mojnade och molnen skingrades, att glittret fortfarande ligger över fjärden efter kl 18, att äldstan ringde och lät glad, att en bolognaise står på kokning, att denna sommar gett så mycket gemenskap och vila, att Margauriten fortfarande blommar, att mitt sovrum är så underbart och svalt, att båttrafiken aldrig blir tråkig, att jag hade en skvätt Sancerre kvar i kylen, att Joni Mitchell fortfarande är intressant att lyssna på efter 35 år med samma skiva i en gammal bärbar cd-spelare från förr, att de sista tre kvarvarande i min närmsta familj snart knatar upp för min långa backe, och att jag och mina döttrar ska få fira min 54 årsdag med min pappa och styvmor på tisdag! Livet är i vändning och sommarsluts-vibb på fler sätt än att en årstid går mot skolstart.. Varje minut, varje enastående minut är vår så länge vi lever. Och jag har goda skäl att gråta oftare och mer lättillgängligt nuförtiden. Precis som att jag oftare tycker om människor numera. Med varje årsring ökar utrymmet för träffytorna utifrån och in. Precis som att det med varje extra kilo finns mer att klappa på och (!) att leva av – sen på slutet när inte ens aptiten kan lura oss ifrån döden längre. Tack ❤️🙏🏼🥂🍀
Måste utbringa en skål – i motljus – för att sista dagen före uppbrott är en så givande och lycksalig dag! Att avloppet funkar ingen, att avloppsanläggaren tog sig tid att komma hela vägen ut hit ifrån Strängnäs på en söndag! Att vädret var så fint att det gick att bjuda honom på lunch vid fina utsikten efter den slammiga mödan, att en dotter och en kusin fick snorkla sig runt vikarna med min älskade bror 😍 Att storfamiljen har så många gulliga småbarn just nu, att få kaffe med öns tappraste trebarnsmamma på en brygga, att få kasta pinne åt en överentusiastisk hund, att vinden mojnade och molnen skingrades, att glittret fortfarande ligger över fjärden efter kl 18, att äldstan ringde och lät glad, att en bolognaise står på kokning, att denna sommar gett så mycket gemenskap och vila, att Margauriten fortfarande blommar, att mitt sovrum är så underbart och svalt, att båttrafiken aldrig blir tråkig, att jag hade en skvätt Sancerre kvar i kylen, att Joni Mitchell fortfarande är intressant att lyssna på efter 35 år med samma skiva i en gammal bärbar cd-spelare från förr, att de sista tre kvarvarande i min närmsta familj snart knatar upp för min långa backe, och att jag och mina döttrar ska få fira min 54 årsdag med min pappa och styvmor på tisdag! Livet är i vändning och sommarsluts-vibb på fler sätt än att en årstid går mot skolstart.. Varje minut, varje enastående minut är vår så länge vi lever. Och jag har goda skäl att gråta oftare och mer lättillgängligt nuförtiden. Precis som att jag oftare tycker om människor numera. Med varje årsring ökar utrymmet för träffytorna utifrån och in. Precis som att det med varje extra kilo finns mer att klappa på och (!) att leva av – sen på slutet när inte ens aptiten kan lura oss ifrån döden längre. Tack ❤️🙏🏼🥂🍀
Att sitta ute en stjärnklar natt, endast iförd nattlinnet, för att s/v vinden är lagom sval och lagom effektiv mot mygg, det är bland det vilsammaste som finns. Sånt sker som regel endast ett par gånger om året såhär långt ut. Antingen är det för mycket mygg, för kallt eller för mörkt för att njuta av att släcka ner hela huset och bara umgås med luft och stjärnhimmel. Inatt är det perfekt. Liksom resten av dagen varit innan, för den delen. Tack alla inblandade ❤️
Att sitta ute en stjärnklar natt, endast iförd nattlinnet, för att s/v vinden är lagom sval och lagom effektiv mot mygg, det är bland det vilsammaste som finns. Sånt sker som regel endast ett par gånger om året såhär långt ut. Antingen är det för mycket mygg, för kallt eller för mörkt för att njuta av att släcka ner hela huset och bara umgås med luft och stjärnhimmel. Inatt är det perfekt. Liksom resten av dagen varit innan, för den delen. Tack alla inblandade ❤️
Krämar ur det sista av sommarnjutet. Lunch-Lyxar med yngstan idag.
Krämar ur det sista av sommarnjutet. Lunch-Lyxar med yngstan idag.
Så avslutar vi vår gemenskap med kräftor och ostron, en regnig kväll på mitt berg. Slutade med jordfels-äventyr och en uppdagad pump-katastrof i avloppssystemets pumphus. Tacksam att vi kunde felsöka och utesluta systematiskt tills felet konstaterats. En icke fungerande avloppspump. Tur i oturen att det hände just ikväll när jag inte var ensam. Och i slutet av ett sommarlov istället för i början. Nu blir det bök och stök för att få ordning på det närmsta veckan. Tillsvidare inget fungerande avlopp. Det tar aldrig slut.. Men det gör småningom sommaren. Nattens vindpinade regn ger förkänning inför en höst och tid med förändring och utmaningar man behöver kavla upp inför. Tack så länge! ❤️❤️❤️❤️
Så avslutar vi vår gemenskap med kräftor och ostron, en regnig kväll på mitt berg. Slutade med jordfels-äventyr och en uppdagad pump-katastrof i avloppssystemets pumphus. Tacksam att vi kunde felsöka och utesluta systematiskt tills felet konstaterats. En icke fungerande avloppspump. Tur i oturen att det hände just ikväll när jag inte var ensam. Och i slutet av ett sommarlov istället för i början. Nu blir det bök och stök för att få ordning på det närmsta veckan. Tillsvidare inget fungerande avlopp. Det tar aldrig slut.. Men det gör småningom sommaren. Nattens vindpinade regn ger förkänning inför en höst och tid med förändring och utmaningar man behöver kavla upp inför. Tack så länge! ❤️❤️❤️❤️
Så avslutar vi vår gemenskap med kräftor och ostron, en regnig kväll på mitt berg. Slutade med jordfels-äventyr och en uppdagad pump-katastrof i avloppssystemets pumphus. Tacksam att vi kunde felsöka och utesluta systematiskt tills felet konstaterats. En icke fungerande avloppspump. Tur i oturen att det hände just ikväll när jag inte var ensam. Och i slutet av ett sommarlov istället för i början. Nu blir det bök och stök för att få ordning på det närmsta veckan. Tillsvidare inget fungerande avlopp. Det tar aldrig slut.. Men det gör småningom sommaren. Nattens vindpinade regn ger förkänning inför en höst och tid med förändring och utmaningar man behöver kavla upp inför. Tack så länge! ❤️❤️❤️❤️
Så avslutar vi vår gemenskap med kräftor och ostron, en regnig kväll på mitt berg. Slutade med jordfels-äventyr och en uppdagad pump-katastrof i avloppssystemets pumphus. Tacksam att vi kunde felsöka och utesluta systematiskt tills felet konstaterats. En icke fungerande avloppspump. Tur i oturen att det hände just ikväll när jag inte var ensam. Och i slutet av ett sommarlov istället för i början. Nu blir det bök och stök för att få ordning på det närmsta veckan. Tillsvidare inget fungerande avlopp. Det tar aldrig slut.. Men det gör småningom sommaren. Nattens vindpinade regn ger förkänning inför en höst och tid med förändring och utmaningar man behöver kavla upp inför. Tack så länge! ❤️❤️❤️❤️
Så avslutar vi vår gemenskap med kräftor och ostron, en regnig kväll på mitt berg. Slutade med jordfels-äventyr och en uppdagad pump-katastrof i avloppssystemets pumphus. Tacksam att vi kunde felsöka och utesluta systematiskt tills felet konstaterats. En icke fungerande avloppspump. Tur i oturen att det hände just ikväll när jag inte var ensam. Och i slutet av ett sommarlov istället för i början. Nu blir det bök och stök för att få ordning på det närmsta veckan. Tillsvidare inget fungerande avlopp. Det tar aldrig slut.. Men det gör småningom sommaren. Nattens vindpinade regn ger förkänning inför en höst och tid med förändring och utmaningar man behöver kavla upp inför. Tack så länge! ❤️❤️❤️❤️
Så avslutar vi vår gemenskap med kräftor och ostron, en regnig kväll på mitt berg. Slutade med jordfels-äventyr och en uppdagad pump-katastrof i avloppssystemets pumphus. Tacksam att vi kunde felsöka och utesluta systematiskt tills felet konstaterats. En icke fungerande avloppspump. Tur i oturen att det hände just ikväll när jag inte var ensam. Och i slutet av ett sommarlov istället för i början. Nu blir det bök och stök för att få ordning på det närmsta veckan. Tillsvidare inget fungerande avlopp. Det tar aldrig slut.. Men det gör småningom sommaren. Nattens vindpinade regn ger förkänning inför en höst och tid med förändring och utmaningar man behöver kavla upp inför. Tack så länge! ❤️❤️❤️❤️
Så avslutar vi vår gemenskap med kräftor och ostron, en regnig kväll på mitt berg. Slutade med jordfels-äventyr och en uppdagad pump-katastrof i avloppssystemets pumphus. Tacksam att vi kunde felsöka och utesluta systematiskt tills felet konstaterats. En icke fungerande avloppspump. Tur i oturen att det hände just ikväll när jag inte var ensam. Och i slutet av ett sommarlov istället för i början. Nu blir det bök och stök för att få ordning på det närmsta veckan. Tillsvidare inget fungerande avlopp. Det tar aldrig slut.. Men det gör småningom sommaren. Nattens vindpinade regn ger förkänning inför en höst och tid med förändring och utmaningar man behöver kavla upp inför. Tack så länge! ❤️❤️❤️❤️
Så avslutar vi vår gemenskap med kräftor och ostron, en regnig kväll på mitt berg. Slutade med jordfels-äventyr och en uppdagad pump-katastrof i avloppssystemets pumphus. Tacksam att vi kunde felsöka och utesluta systematiskt tills felet konstaterats. En icke fungerande avloppspump. Tur i oturen att det hände just ikväll när jag inte var ensam. Och i slutet av ett sommarlov istället för i början. Nu blir det bök och stök för att få ordning på det närmsta veckan. Tillsvidare inget fungerande avlopp. Det tar aldrig slut.. Men det gör småningom sommaren. Nattens vindpinade regn ger förkänning inför en höst och tid med förändring och utmaningar man behöver kavla upp inför. Tack så länge! ❤️❤️❤️❤️
Så avslutar vi vår gemenskap med kräftor och ostron, en regnig kväll på mitt berg. Slutade med jordfels-äventyr och en uppdagad pump-katastrof i avloppssystemets pumphus. Tacksam att vi kunde felsöka och utesluta systematiskt tills felet konstaterats. En icke fungerande avloppspump. Tur i oturen att det hände just ikväll när jag inte var ensam. Och i slutet av ett sommarlov istället för i början. Nu blir det bök och stök för att få ordning på det närmsta veckan. Tillsvidare inget fungerande avlopp. Det tar aldrig slut.. Men det gör småningom sommaren. Nattens vindpinade regn ger förkänning inför en höst och tid med förändring och utmaningar man behöver kavla upp inför. Tack så länge! ❤️❤️❤️❤️
